Pedagogiken
Montessoripedagogiken har sitt namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952). Hon kom fram till att barn utvecklas harmoniskt och socialt om de får möjlighet att arbeta i en stimulerande miljö och får friheten att utvecklas var och en efter sina förutsättningar.
Montessoripedagogiken har idag en stor geografisk spridning, det finns mycket forskning som utvecklat synen vi har på barn och deras lärande som stödjer Montessoripedagogiken.
Några grundtankar inom Montessoripedagogiken
• Det absorberande sinnet. Barnet har under de sex första levnadsåren en speciell förmåga att lära och anpassa sig genom att leva – absorbera intryck från omgivningen. Ingenting når intellektet utan att först ha upplevts genom sinnena.
• De känsliga perioderna. Maria Montessori åldersindelade barn och ungdomar mellan 0 och 24 år i fyra utvecklingsstadier om vardera sex år. Under de första tre åren i varje stadium infaller den så kallade känsliga perioden, medan de tre senare åren huvudsakligen används till att bearbeta intryck. Det betyder att under vissa perioder är barnet särskilt intresserat och mottagligt för exempelvis språk, ordning, seder och bruk, sinnesintryck, rörelser med mera. Dessa perioder måste tas till vara på rätt sätt.
• Utveckling i egen takt. Beroende på barnets behov väljer barnet själv, eller får hjälp att välja, om det vill sysselsätta sig individuellt eller i grupp. För att inte avbryta barnet mitt i ett arbete bör arbetspassen vara långa och sammanhängande.
• Självständighet. Varje barn strävar efter självständighet och når detta bäst genom trygghet, delaktighet och uppmuntran.
Vad kännetecknar en montessoriskola?
En Montessoriskola kännetecknas av arbetsglädje, individuell hänsyn och hjälp till självkännedom.
Målet är att grundlägga en sund känsla för egenvärde och självtillit.
Inom Montessoripedagogiken anser man att det är viktigare för människan att hitta det bästa inom sig själv än att vara bäst i jämförelse med andra. Därför läggs stor vikt vid att hjälpa varje barn att hitta sina egna förutsättningar och utveckla dem. Man värdesätter inte en sorts begåvning mer än en annan. Barnen slipper inbördes konkurrens och prestationsjakt.
Montessoripedagogiken ger barnen tillfälle att själva upptäcka hur saker och ting fungerar. De får kanalisera sin energi på uppgifter som de själva väljer och tycker är meningsfulla. En Montessorilärares uppgift är att iaktta, inspirera och hjälpa barnet i dess utveckling.
Vårt arbetssätt
• Individualisering. Individualiserat arbete gör att barnen arbetar efter sina egna förutsättningar och i sin egen takt. Vägen till kunskap är olika för olika individer.
• Åldersblandade årskurser. Tanken med åldersblandad barngrupp är framförallt att främja den sociala utvecklingen.
• Självverksamhet. Att arbeta på eget initiativ är att välja och planera sitt eget arbete. Detta stärker självkänsla, självdisciplin och utvecklar ansvar och självständighet.
• En förberedd pedagogisk miljö. Den förberedda miljön är en viktig hörnsten. Den ska vara estetiskt tilltalande och pedagogisk för att väcka barnets nyfikenhet och lust till nya kunskaper.
• Konkret och praktiskt arbete. Att vårda den egna miljön är ett viktigt, praktiskt arbete för barnen.
• Frihet och ansvar. Frihet att välja arbete är ett stort ansvar. Det kräver rutiner och organisationsförmåga.
• Lärare. Läraren är handledare och söker stimulera barnens intresse och motivera dem till eget arbete. Läraren ansvarar också för kunskapsuppföljning.
Vi arbetar efter de mål som finns i Läroplanen och den arbetsplan som gäller för vår montessoriskola.
